Inledningen i Olas tacktal till mig när jag lämnade KP löd:

"Linn du har inte alls varit konstig eller påfrestande"

Jag låtsas att jag inte förstår vad han menar med det. Det har bara blivit några små hyss. Bland annat så skrev jag ett mail från Elins dator och sa att hon skulle bjuda alla på tårta. Men min stora plan på att stjäla den ståtliga  flamingon från Allt om Resor skred aldrig till verket. Men nu när jag inte behövde oroa mig för konsekvenserna så kunde jag inte gå förbi utan att ta den under armen och lägga benen på ryggen.

Ola hade fått det hedersfulla uppdraget att leda Nickelodeaon Kids Choice Awards och vi var självklart tvungna att se hur han skulle sköta det jobbet. Det blev en liveinspelning på cirkus i Stockholm med backplay sjungande artister, godisregn och ballonger.

Till vår stora fasa var det X antal tusen barn som stod i kö utanför cirkus och eftersom det inte stod VIP på våra biljetter och alla inte stod på presslistan så blev vi hänvisade till den lååånga kön. Av tre möjliga ingångar fick vi gå genom nummer fyra, bakom scenen. Så här såg det ut innan alla hysteriska barn var på plats.



Kvällens två bästa:

- Mitt ofrivilliga tjut när Magnus Carlsson entrade scenen
- Svampbob Fyrkant som blev vinnare i kategorin årets tecknade serie

Min bror har just presenterat mig för Chris Crocker, 19. So let me introduce to you killen som blivit en riktig världskändis efter sina youtube klipp. Många skulle säga att han inte har alla hästar hemma. Kanske till och med påstå att han helt saknar ett stall. Jag menar dock att det här är individualismen när den är som allra bäst.

What is "normal"

Jag har sommarlov. Man kan inte tro att det är sant när man tittar ut genom fönstret och ser hur regnet klistrat fast löven mot marken. Men eftersom jag tog en vecka av mitt sommarlov och började tidigare på praktiken så har jag en vecka ledigt nu. Så rent teoretiskt så har jag alltså sparat en vecka av mitt sommarlov som jag flyttat fram tills nu.

Ååh vad mysigt med sommarlov tänkte jag när jag vaknade klockan 8 och drog på mig mina träningskläder för att gå till gymmet. Jag gick där i regnet hela vägen och tänkte att så himla skönt det är att ha sommarlov. Sen åt jag en delikat knäckemacka med två salamiskivor och trummade på ratten hela vägen ut till landet.

Jag köpte lite popcorn på vägen och gjorde stora planer på hur jag i min ensamhet skulle njuta av ett soffhörn och en bra film.

Men lyckan blev kortvarig. Dörren var inte låst. Jag anade ugglor i mossen redan innan jag öppnat ytterdörren. Klev in och där står tv:n på hög volym, någon kör med en elvisp i köket, det ligger kuddar och täcken i soffan.

-Vad gör ni hemma, frågar jag brors flickvän som är i baktagen.
-Vi har höstlov Linn, säger hon.

Det är inte sant! Dom har belägrat undervåningen med köket ,soffhörnan och tv:n. *snyyyft*

Ni tror att det är en katt. Men icke. Det är stans största hängbuksvin. Haha! Ni förstår om ni ser magen som släpar i marken.



Ni tror att det är min bror Nathan. Men det är en Bulle. Ni hade förstått det om ni sett magen han hade för 5 år sen. I dag är det oförklarligt. Bara en smula kvar.

Moderaterna beslutade idag att säga ja till en könsneutral äktenskapslagstiftning. Weehu!

Allt som saknas nu är en livskamrat. Någon som vill vara min människa på jorden.

Det är bara att lämna in era frierier. Först till kvar!

.

Punkt.
Ge mig ett nytt kapitel. 
Blanka sidor och tomma rader.

Herregud.. Hon är så het att jag avlider Jag vet knappt vilket ben jag ska stå på. Skitfånigt. Jag vet. Men det är sådär att jag nästan blir generad av sitta i soffan och se henne. Jag kastar in handduken. Ge mig en kvinna som Amanda.



Jag känner mig som en tonårsflicka som dreglar efter sin idol.

Frustrationen är total. Haha!

haha.. en bulle som smakar pizza, är väl f*n samma sak som en pizza som är en bulle.
Men nej! Hon gav sig inte på den punkten.

Hoppas hur som helst att dom smakade bra.

Det var det som skiljde oss från mängden

Vi var ett handslag från odödligheten

Bara  ett stenkast från verkligheteten

Tills det blev med oss som alla de andra

Vi drog och slet i rastlösheten

Ett fast beslut att fly från ensamheten

men mellan glasdörren och stentrappan

kändes orden som sandpapper i min mun

När någon kastar skräp på trottoaren eller slänger saker i naturen då önskar jag att jag kunde säga
ta hand om din miljö du så tar jag hand om min.

Jag hatar att predika. Men ibland ser jag människor som kastar saker omkring sig. Som så enkelt slänger allt i en och samma hög. Kanske tänker de att miljön redan är så förstörd att en konservburk eller en glödlampa i soporna är en droppe i havet.  Men mest av allt är jag rädd för att dom inte tänker alls.

Nu sitter jag i soffan med Gry Forsell. Eller jag sitter i soffan och Gry ler sådär oemotståndligt i tvrutan. Mitt enda ljus i mörkret. En vit tandrad.

I förra veckan var jag på myrornas. Tänkte att jag kanske skulle hitta en snygg vinterjacka. Eller inte. Men jag hittade i alla fall en räv att hänga om halsen. Med tassar och tryne och inte nog med det, han var helt skabbfri.

Hur som helst så var jag lite ouppmärksam och vinglade nästan in i en dam som snäste till och såg helt bedrövad ut över att jag så respektlöst nästan trampat henne på tån. Var kommer denna intolerans ifrån. Hade jag velat ha omkull henne hade jag gjort en cross checking. Mitt ödmjuka ursäkta förvandlades till ett

-Oj, det var inte meningen, det är fel på mitt balanssinne, jag har problem med hörseln.

Så nästa gång kanske hon tänker till och utväntar en ursäkt innan hon hytter med näven.

.:are you just here to steal my time

pull me close, to ease your mind

you see I don't like to bend and break

tired of making old mistakes:.

Stod i köket på lunchen och skivade en tomat när telefonen ringde. Och du hade ett hjärta att öppna, det var så skönt att höra och att äntligen berätta om saker jag bär på. Att sätta ord på kaos och kosmos. Som om att våra hjärnspöken går hand i hand. Ja men varför gifter vi oss inte, du och jag. Vad mer kan man begära än ett liv tillsammans med någon. En som lyssnar och förstår som får en att skratta och som torkar ens tårar. Ett patetiskt lunchsamtal. Men ingen förstår mig så som du.

Idag fick jag oväntat besök. I trapphuset satt en liten misse som spatserade raka vägen in när jag öppnade dörren.
 


Jag tror bara att den ville låna toaletten.



Vicken koooonstig kisse!