Snart två månader sedan jag slutade jobbet på tv4 och det har börjat skava och klia lite grann. Jag föreställde mig tidigt att arbetslösheten skulle nagga både självförtroendet och ambitionerna i kanten. Men hittills har jag inte tagit så stor skada. Rastlösheten och delar av ekonomin har jag räddat med jobb på skärgårdsstad.  Och fina familjen Eriksson har jag att tacka för uppmuntrande sällskap och husrum som gjort morna och kvällar betydligt mycket lättare och mysiga.

Nu hoppas jag att saker ska börja rulla igen.

Jobb på  Kanal5 som redan är spikat och en intervju på tv4 på tisdag som kanske kan bli nått efter det.

Håll ut och håll tummarna ett litet tag till.