Pannkakskalas

Igår fyllde jag år. Söndagen firades med familjen och jag stannade kvar över natten ute på ön. Måndag morgon ringer telefonen. Så jag vaknar med ett leende övertygad om att någon ska sjunga JA MÅ HON LEVA!!
-Ja de e Linn
-Hej Linn det är Emelie, förlåt om jag ringer och väcker dig, men du skulle inte kunna jobba idag?
(den lilla Emelie kakan från skärgårdsstad smulade sönder min sovmorgon i en enda fras.
-Jo men visst. Jag kommer på studs.

Sen fick jag hundra kramar av alla små änglar på jobbet och bruna bönor till lunch.
(Fast jag la huvudet på sne inne i köket och husmor kunde inte annat än värma några kycklingbiffar)

Hemma klockan 5 och var ute och sprang en sväng med Masken. Sen handlade vi alla nödvändigheter till vår pannkakstårta och inväntade fröken Shima.




Efter sången fick jag världens finaste presenter. En lite för fin för att jag egentligen ska kunna ta emot den. Jag fick ett halsband av min mask. En liten döskalle som tokmatchar mina örhängen =) och av Shima fick jag little precious. Den svarta guessklockan som hon lyckats beställa från Usa och jag höll på att trilla av stolen, med istället slog jag henne i huvudet med kartongen och skrek mongo =/ Jag vet inte riktigt var den reaktionen kom ifrån. Men så chockad och glad blev jag att jag tappade förnuftet en smula.

Sen somnar lemuhren i luren och faller handlöst. Till sömns.

Kommentarer
Postat av: Robin

Humor lyssna på hur dom sjunger " Ja visst ka hon leva ja visst ka hon leva ja visst ka hon leva ut i hundrade år" Humor kallar jag det...

2007-05-29 @ 21:55:13
Postat av: AK

Jag håller med Robin, hahaha, det låter som om dem tappar någon bokstav eller två...

2007-05-29 @ 22:13:46
Postat av: Lotta

Grattis ju:)

2007-05-30 @ 09:35:23
URL: http://typisktlotta.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0