Det finns saker som för mig är helt obegripliga. Många med mig förundras än i dag över pyramiderna, samtidigt som vi knappt höjer ögonbrynen när någon vandrar på månen. I skolan har vi pratat om bitar och bytes. Ettor och nollor, ström av och ström på. Inte så komplicerad när det går kablar i marken, men det är för mig inte gripbart hur alla dessa signaler vandrar genom luften mellan sateliter och antenner. Jag begriper inte hur det går till. Hur varje liten etta och nolla hamnar på rätt plats. Jag tänker inte engegera mig i den vetenskapen heller. Bara det fungerar så är jag glad.

Men idag vill jag faktiskt hylla en mycket banalare uppfinning. Dagens uppfinning är ljusslingan. Så vackert och ofarligt mörkret verkar när långa ljusslingor lyser upp små buskar och träd. För det kvittar mig om människan kan resa till månen. Det betyder så mycket mer att någon kom på den smarta idén att klä in hus och granar i små lampor när det är som mörkast här i vårt vinterland.