Det kändes som en smått omänsklig tid att gå upp vid fem imorse. Men eftersom jag är en optimist så ser jag det som sovmorgon eftersom jag hade fått gå upp vid fyra om jag sovit hemma. Det var min fredagsöppning och jag spelade finns i sjön med fyra morgontrötta knattar vid kvart i sju. Vid den tiden är även ett sådant simpelt spel hjärngympa. När jag var varm i kläderna och det närmade sig lunch breakdancade jag lite i personalrummet dvs att jag stod på huvudet i soffan. På rasten hittade Karl en enormus daggmask. Den största jag sett. Och på lektionen hade jag filosofiska diskussioner med treorna som skriver arbeten om jordens utveckling. Jag ställde frågan om det inte borde kallas inveckling istället. För när man kommer till den fas då universum är påväg att kollapsa och jorden snarare går mot sin undergång så borde det inte kallat utveckling längre. Dom skrattade lite men tycktes inte förstå allvaret i det öde som vi går till mötes.

Med förhoppning om att solen gått upp och att jag lever när jag vaknar så ska jag nu lägga huvudet på kudden. Imon är det fest! Gala hos Tommy my man...  Jag hoppas på en galen tillställning.