Vissa dagar måste man bara göra upp med själen. Bli vän med sina tankar igen.
Ett huvud fullt av tankar låter aldrig hjärtat vila.

Så jag packade mina saker. Reste norr om stan. Hem, till lugnet. Till havet som stillar
och helar en betongsargad själ. Jag har hårdnad. Frusit fast i tomma rum. Det finns något mer.
Jag vet precis vad jag letar efter. Någon som välter min värld. Men jag är för rastlös. Och tankarna
har gjort att jag slutat tro på kärlek. I alla fall den som varar längre än till gryningen.

Let this heart unfold.
(Give my stories to be told)