Onsdag vilken killer! Den här dagen var ju inget jag såg fram emot när jag låg med frossa och feberverk och knaprade på en ipren i natt. Men fem timmar senare var jag på benen lite mosigare i huvudet än vanligt men ändå.     

När jag tänker efter så var det inte så farligt ändå. Jag har haft en trekant på msn, med Lundhagen och AK. Första gången för mig. Kände mig en aning lost till en början men sen fick vi till det. Jag har nog haft tjugo skratt attacker och försökt flyga till månen med mina näsborrar. 

Jag funderar på att starta ett projekt under kodnamn fånga nöten. Omöjliga uppdrag är ju min starka sida. Jag måste bara ta reda på om det är värt det. Skulle så vara fallet så kommer en plan att utarbetas. Det kan faktiskt vara så att man inte får låta vissa saker passera. Får det blir ofta så. Att jag lägger det åt sidan och tror att det inte var meant to be. Men någongång ska man väl få tro på allt det där igen. Je sens donc je vis. Åh jag vill känna att jag lever.