Trummornatystnade när Mårran hasade sig upp för berget. Hon kom rakt fram till brasan. Och så satte hon sig i den utan att säga ett ord. Det fräste våldsamt och hela berget blev inhöljt i ånga. När den drev bort fanns ingen glöd längre. Bara en stor grå Mårra som blåste snödimma.
Mumintrollet hade flytt ner på stranden. Han fick tag i Too-ticki och ropade:
Hur går det nu? Har Mårran släckt solen!
Ta det lugnt, sa Too-ticki. Hon kom inte för att släcka elden, hon kom för att värma sig, stackarn. Men allt varmt slocknar när hon sätter sig på det. Nu är hon besviken igen.

Ur - Tove Janssons trollvinter


Stackars Mårran.