För några veckor sen gjorde jag ett försök att hitta ett par nya jeans så jag knallade in på Carlings. En mycket glad och söt flicka frågade om hon kunde hjälpa till med något. Vi hittade några par byxor som jag testade, men jag gjorde inget köp. På väg ut ur butiken tänkte jag, galet så charmig hon var, borde kanske gå tillbaks och säga, "hej, vill du gå ut med mig".

Det gjorde jag förståss inte (för jag är en mes) med motiveringen att om ödet fick bestämma så korsas våra vägar igen.

Kanske tre veckor senare småpratar jag med en tjej på QX som säger att hon ska jobba fredag lördag.

-Vad jobbar man med på en lördag, frågar jag

-Jag jobbar på Carlings

Jag höll fan på att trilla baklänges. Eftersom jag fortfarande inte hittat några jeans tyckte hon jag skulle komma förbi igen. Så det gjorde jag. Gick därifrån utan jeans, men med ett leende på läpparna. Så charming att jag smälter till en pöl på marken.

Det sagan inte förtäljer är att jag nu fått veta att hon träffar någon. Så klart. Min vanliga tur. Men åååh. Take your plans and break them..

En vacker dag när självförtroendet är på topp då går jag rakt in i butiken och bjuder ut henne.

To be continued